Just nu sitter jag i huset i Svenljunga. Har kommit hem ifrån jobbet där jag nu har skrivit på papper. Från och med idag är jag arbetslös. Jag får inte komma tillbaka till jobbet, det är alldeles för tungt för min rygg.

Jag vet inte riktigt hur jag känner för detta. Det känns skittråkigt att behöva säga upp sig över en sån sak, det hade varit en helt annan sak om jag hade hittat ett annat jobb. Men nu är det som det är. Och jag har bestämt mig för att jag ska börja plugga igen. Först denna terminen så ska jag plugga några kurser och samtidigt försöka bli timvikarie inom LSS. Och sedan ska jag plugga till Läkarsekreterare.

Så så ser mitt liv ut just nu. Jag känner mig både lättad, rädd, ledsen, förbannad, glad, fri och jävligt beslutsam på att jag ska göra något riktigt bra med mitt liv! Nu kan jag äntligen bo uppe i Nynäshamn på heltid och inte behöva ha mitt jobb 45 mil från mannen jag älskar. Jag får ha ett liv tillsammans med honom. Så på det sättet kunde jag inte vara lyckligare.